det har varit en omtumlande sommar

Jag längtar hela tiden till någonting. Jag tänker att "snart, snart snart är jag där" och syftar ständigt till någonting som ligger bortom det pågående, inte sällan väldigt långt bort. Jag föreställer mig hur mitt liv ser ut bortom en så pass lång bunt med tid att det är tillräckligt avlägset för att slippa inse att det helt plötsligt händer här och nu och att det inte var så som jag föreställt mig. Det är jobbigt att göra sig själv besviken. Och det är jobbigt att inte alltid vara glad över hur saker och ting är. Jag tänker att; klarar jag den här dagen är jag ett steg närmre Nya Zeeland. Jag räknar månader, pengar på kontot, hur många timmar till jag måste jobba, hur många tröjor vi kan rulla ihop i min röda ryggsäck och hur många nätter till jag egentligen har att sova i min egen säng. Det är svårt att stanna till för att uppskatta det som händer här och nu när det pågående mest har blivit en slags lång förberedelse för vad som komma skall. Hur gör jag för att palla göra både och? Den tid jag lever i nu är en som jag längtat efter oerhört länge, det var ju just det här nuet – efter studenten-nuet – som fick mig att orka genom hela våren. Och nu helt plötsligt har jag hittat någonting annat att längta efter för att orka överleva sommaren. Jag insåg precis att jag förmodligen i över ett års tid mest längtat, längtat och längtat. Men efter vad? 

 
Idag ringde mitt alarm klockan 6 på morgonen och jag vaknade förbannad. Jag var förvirrad, förbannad och för jävla trött. Men mitt stackars lilla välmående blev faktiskt bättre under morgonen och det hela slutade med att jag fick mig en riktigt mysig dag på bob, trots långpannepass. Lärde mig öppna hela stället imorse också, det känns härligt. 
 
Och vet ni vad, igår var en jäkla händelserik dag. Jag lånade hem några böcker om Nya Zeeland från bibblan, käkade panerad fisk med Eskil i trädgården trots att det blåste jättemycket och så gjorde jag egen svartvinbärsglass med mamma. Det var min lediga måndag, slå det. Och i helgen har jag jobbat, hängt med släkten hos farfar och på söndagskvällen, efter en regnmysdag på cafét, träffade jag Hedda för en kvällskaffe. När vi inte kunde ignorera våra gäspningar längre gick vi för hämta upp Eskil på hans jobb, vilket slutade med att han o jag satt i det nedsläckta uterummet på restaurangen och åt vad som fanns kvar av de argentinska efterrätterna. Det ägde. 
 
Nu ska jag rulla in mig i mitt täcke, vänta på att Eskil ska komma och försöka bortse från alla mina kära i-lands-problem. Hejdå på er
0 kommentarer

nämen

Hej hej hej hej. Jag är trött och tankspridd som vanligt den här sommaren, men jag mår bra idag. Vad är nytt i mitt liv då?
 
 
Idag på le work lyckades jag äntligen göra ett presentabelt mönster på en capuccino som inte endast var en diffus blob, ett lasersvärd eller ett väldigt livstrött hjärta. Kul va!? Jag gjorde en liten dans för att fira, en fin stund för alla inblandade. Börjar känna mig mer och mer hemma på BOB nu och jag trivs med känslan att hösten närmar sig (det känns mysigt...) 
 
 
Denna sommar har varit olik alla andra jag tidigare upplevt, och jag kan inte sätta fingret på hur jag mår egentligen. Egentligen är jag nog relativt hysterisk inombords, men den här nyvunna friheten (och insikten om att jaha är det såhär livet är???) gör mig ofattbart lugn och nyfiken – vilket i sin tur gör mig lycklig. Den här lilla veckan inleddes med en relaxdag med Eskil, sedan en äventyrsdag med honom och Gabriel. Vi käkade saker i stan, käkade saker hemma hos G, tills vi träffade Daniel och gick på Wintergatan tillsammans. Det var fett, det laddade upp min annars sorgsamt tomma kreativitet och fick mig glad. Har till och med börjat filma igen, ska klippa lite ikväll. 
 
 
Här är Daniel live @ Götaplatsen. 
 
 
Och här är Gabriel innan kaffet blev klart. 
 
 
Och här är efter. 
 
 
Och här kraschade killen ovan och jag i måndags kväll, vilket jag inser mer och mer hur livsnödvändigt det är. Att krascha alltså. 
 
Resterande dagar denna vecka har jag jobbat, vilket har varit skönt. Jag tycker om det. På kvällarna har jag hängt lite på Göteborgskalaset (eller ja, ätit maten där), eller som igår när jag träffade Fredrika för att dricka lite öl och stötte ihop med gamla kompisar. Hamnade i Majorna tillslut, det var mysigt. 
 
Hejdå på en stund mina vänner, kramis kramis till er – vart i världen ni än befinner er :-)
0 kommentarer

Det regnar igen

Har slagit mig ner i ett utomhusrum på restaurangen Eskil jobbar på, sitter alldeles ensam och lyssnar på regnet. Känner mig helt plötsligt helt lugn. Blir lite bortskämd med vin, kaffe och tända ljus. Läser om meditation och lyssnar på flummig musik. Om en stund ska jag ta mig hemåt för att mysa med mamma, är taggad level 1000 för att kolla på film i soffan.

Igår var jag ute med Klara, vilket har gjort sig lite påmint idag. Men gött att känna att man lever ibland hörni. Hah. Grejen med att jobba under way out west blir liksom att bara få några timmars sömn och sen tappa taget om sitt liv dagen efter. Men jag mår bra, livet i allmänhet känns okej och jag räknar ner månaderna tills vi lämnar regn, Göteborg och vardag.

Hoppas ni mår bra vänner <3

0 kommentarer